Intressant rapport om mobbninginsatser från Skolverket

Skolverket presenterade sin rapport om mobbning i fredags och vilka insatser som fungerar. Frågeställningarna var:

• Vilka erfarenheter har lärare, elever och annan skolpersonal av att ha arbetat med de åtta program mot mobbning som studeras här?
• Hur och på vilket sätt är skolors insatser effektiva när det gäller att reducera mobbning, kränkning och diskriminering?

Resultatet var bland annat att Skolverket inte kan rekommendera något av programmen i sin helhet mot mobbning. Det finns dock insatser som har effekt. Det är skillnad på insatser som minskar mobbing för flickor och pojkar. Lagstiftningen som finns är bra. Det är en mycket intressant rapport, faktiskt en forskningsrapport som tagit tre år och involverat många skolor och många elever. Citat: "För att nå framgång är det nödvändigt, oberoende av vilka insatser som väljs, att arbetet präglas av systematik, hela skolan-ansats, gott skolklimat och att elever görs delaktiga ".

Vissa insatser har effekt, andra har ingen effekt och vissa kan öka mobbningen. Dessa beskrivs närmare i rapporten. Ingen effekt har kunnat påvisas av insatserna:
• Relationsfrämjande insatser mellan lärare och elever.
• Pedagogiskt material om mobbning och kränkningar.
• Föräldrautbildning om mobbning och kränkningar"
 
I Sollentuna har vi Olweus-programmet. Det är ett stort program som tidigare har beskrivits som evidensbaserat. Enligt rapporten är omfattningen dess Akilleshäl - det tar för mycket resurser. Det finns kritik att rikta mot samtliga program, inklusive Olweus. Delar kan dock användas som inspiration och källa till insatser. Det är dock helt klart att programmen innehåller helt olika antal insatser som säjs ha effekt. Olweus är stort och de allra flesta - 10 av 12 insatsområden - kan ha effekt. Men i så fall så gäller det att välja rätt insatser utifrån rapporten. Man ska följa de allmänna råden, och kartlägga sina egna problem och risker på skolan, och analysera sina egna behov och förutsättningar och välja insatser. Ett viktigt resultat är att insatser fungerar olika för pojkar och flickor.
 
Forskarna vet inte hur stor utbredning programmen har i skolorna. Det är dock vanligt att man har någon typ av program. Programmen sponsras av olika intressenter och de har helt olika kostnader.
 
Jag har hittills i rapporten eller i presentationen, inte hört eller läst något om tystnadsplikt mot föräldrar, som varit en ingrediens i vissa programs insatser när gruppsamtal förekommit. Man resonerar inte om samtyckeskrav från föräldrarna om eleverna ska ingå i gruppsamtal som mer verkar vara en form av gruppterapi än lektioner och om skolan i sin tillämpning av programmens föreslagna insatser här har gått utanför sitt uppdrag.
 
En viktig kommentar finns i slutet av sammanfattningen: "Denna utvärdering och Rambölls utvärdering av Skolverkets högskolekurs "Mobbning, diskriminering och kränkande behandling – skolpraktik och forskningsperspektiv ger stöd för att det är framgångsrikt att genom utbildning stärka lärarnas professionalitet så att de med säkerhet kan hantera de problem som uppstår i skolans vardag istället för att de hänvisas till manualer och koncept".
 
De program för att förebygga "psykisk ohälsa" i skolan, som granskats av Socialstyrelsen och SCB, och som delvis är desamma som finns i denna rapport,  har ju det gemensamt att de ska utföras av lärare som har sin professionella kompetens inom en helt annan domän än att förebygga psykisk ohälsa.
 
Programmen har på sätt och vis delvis inkompetensförklarat lärarna, samtidigt som programmen innehållet insatser som krävt att lärarna ska använda metoder för att förebygga psykisk ohälsa som inte ligger inom deras kompetensområde - och som dessutom har tvivelaktig effekt. Förhoppningsvis ger i alla fall den forskningsrapporten klarhet i vilka insatser som borde användas mot mobbning, och vilka man bör undvika, vilket varje skola, kommun och skolpolitiker borde fråga sig efter detta.
 
Media: Program som sänts:  SvT Skolfront livskunskap Skolfronts Psykoterapi på schemat ,
SR Kaliber om Livskunskap
SvD SvD2 DN
SECO om Skolverkets rapport
Bloggar: Ann-Maries blogg, Per Olsson (MP), jag själv tidigare om detta här och här

Mer forskning i skolan

Skolvärlden har en serie artiklar om forskning i skolan som är väl värda att läsa. "Det svenska forskningsfiaskot" till exempel, där en forskare som heter Knut Sundell intervjuas och  säjer att "Flera av de svenska skolreformerna och rekommendationerna hamnar bland det som bedöms ha skadlig effekt eller inte vara mödan värt, exempelvis åldersblandade klasser, att elever själva ska bestämma sin inlärning och individualiserad undervisning". Utvärdering av enskilda lärare och feedback på undervisningen är däremot eftersträvansvärt.

Jane af Sandeberg undrar i samma tidining om skolan är en ovetenskaplig lekstuga? Ovetenskapligt ja, absolut, det är min erfarenhet som skolpolitiker med en bakgrund i hälso- och sjukvården. Det är mycket beprövad erfarenhet i skolans arbete och det fungerar också ganska långt men det behövs tillämpning av forskning och mer forskning om kärnverksamheten. Det måste bli en förändring, och till det krävs resurser. Därför måste även huvudmännen (kommuner och friskoleansvariga) skjuta till medel och en organisation för att göra forskning tillgänglig och se till att fler lärare får kompetensutveckling och möjlighet att fortbilda sig, och även forska själva, handleda nya forskarstuderande och skapa tid och utrymme för detta. Man borde kunna dela tjänster mellan universitet och verksamhet, t ex. Sedan bör huvudmännen själva delta i forskningsprojekt. Mer: "Varför forskas det så lite i skolan?"

Mikael Damberg (S) säjer i en intervju i Skolvärlden att "vi måste minska politiseringen av skolfrågorna och lyssna mer på forskningen". Det har jag också tyckt länge. Det är för mycket klåfingrigt tyckande, även av politiker.
Blogg: Regeringen är forskningsfientlig

Marknadscensur av public service tjänster stoppade brittisk skolsatsning

Tycker att SvD skriver väldigt bra om att prövningen av public service-idéer riskerar att hämma nya idéer. Nya tjänster ska granskas genom public value test. Men det låter bättre än vad det är - vilken påverkan nya tjänster kan få på marknaden ska också ingå. Jag har tidigare skrivit om detta här, men nu fick jag också lära mig via denna artikel att brittiska skolors digitala utveckling varit påverkad av samma typ av beslut. En stor satsning, BBC Jam, fick lägga ned -  en oberoende, webbaserad länk mellan hem och klassrum, ett stöd för inlärning - låter helt fantastiskt - men det har inte kommit något annat istället från de fåtaliga marknadsaktörer som protesterade. Johan Grafström skriver väldigt utförligt både om det svenska beslutet och om den brittiska skolsatningen som gick om intet. Det jag inte förstår med hans beskrivning av hela denna process är varför han tycker att "det i grunden är något positivt" att ha ett sådant här system?  Jag tycker tvärtom att fallet BBC Jams nedläggning är ett tydligt exempel på att beslutet med marknadscensur av svensk public service-tv borde rivas upp. Det var verkligen en intressant information att få veta att en nationell satsning på it i skolan gick om intet för att några få förlag protesterade. Ska ställa frågor om detta i nästa vecka när vi åker till London på it-mässa och studiebesök för att lära oss mer bland annat om den brittiska it-satsningen i skolan.