Exempel från de rödgrönas regeringsplattform och en jämförelse med de borgerligas valmanifest

Tabellen är gjord av mig och visar ett urval av förslag från de rödgrönas regeringsplattform. Källan till kommentarerna över om de borgerliga lagt motsvarande förslag är alliansens jobbmanifest .

SvT SvD SvD2 SvD 3 SvD 4 DN DN2 Aftonbladet

Bloggar: S-buzz, S-buzz 2, HBT-sossen, Peter Andersson

ett hjärta rött om utförsäkringar

Johanna Graf, Storstad om skattesänkningar, Storstad om omfördelningar till skolor i Rinkeby och Bromma, Wågström om att SvD skriver att det inte blir förändringar för de med normal inkomst, Eva Rundqvist,

Den allierade journalisten som granskar nyhetsbevakning,

SvT

Socialdemokraterna

Fredrik Reinfeldt svarslös om sjukförsäkringen

RUT - en selektiv skattefavör som snedvrider konkurrensförutsättningar

Detta är ett gästbloggsinlägg om RUT av David Ask, socialdemokrat från Sollentuna. Han är (S)-kandidat till kommunfullmäktige och tidigare under 20 år kanslichef i riksdagens skatteutskott.

"Det så kallade RUT-avdraget har kommit att få stor plats i den borgerliga marknadsföringen av sin egen skattepolitik inför valet. Avdraget har t.o.m. framställts som folkrörelsefråga, en frihetssymbol och en motsvarighet till Friggeboden på skatteområdet. Redan inledningsvis kan man här peka på den principiella skillnaden att byggandet av en Friggebod inte behöver betalas av andra. Det måste däremot användandet av RUT-avdraget.

Vad är då ett RUT-avdrag? Jo, RUT-avdrag kallas den rätt till minskad skatt (skattereduktion) som gäller sedan den 1 juli 2007 för fysiska personer som haft utgifter för t.ex. städning och annat arbete i hemmet (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15). Skattereduktionen uppgår till 50% av arbetskostnaden. Den är samordnad med det s.k. ROT-avdraget i så måtto att den sammanlagda reduktionen inte får överstiga 50 000 kr per person och inkomstår.

Kostnaden för att anlita privata tjänsteföretag i eller i närheten av Sollentuna för utförande av skattesubventionerat hushållsarbete varierar med både tid och yta. Hemfrid i Stockholm tillämpar enligt sin hemsida en taxa som är relaterad till yta och antal gånger per månad. Som exempel anges 1900 kr för en yta på 101140 kvm två gånger per månad. Efter skattereduktionen skulle man således hamna på 950 kr. Företaget Star RenaHem i Sollentuna anger enligt sin hemsida 325 kr i timmen före skattereduktion för veckostädning eller 650 kr för fyra timmars veckostädning.

Det finns som antytts inledningsvis många skäl att ifrågasätta och kritisera RUT-avdraget, från både marknadsliberala och fördelningspolitiska utgångspunkter. Det känns utmanande och stötande för många, särskilt de grupper som inte kommit i åtnjutande av den borgerliga regeringens skattesänkningar, att överklasstjänster som t.ex.

· festarrangemang och servering i hemmet,
· putsning av matsilver i hemmet,
· rengöring av utomhuspool,
· slutstädning av förhyrd fritidsbostad

får denna skattefördel. Problem uppstår både när det gäller gränsdragningen till det skattefavoriserade området (många servicetjänster och reparationstjänster faller utanför, t. ex reparation av TV i hemmet och trädbeskärning, liksom catering och kostnad för avhämtning av mat) och när det gäller hushållstjänster som inte utförs i hemmet (t.ex. tvättning på tvättföretag).

När det gäller de marknadsliberala aspekterna bör det betonas att RUT-avdraget är en selektiv skattefavör, en form av skattebidrag, till den berörda branschen, som snedvrider konkurrensförutsättningarna på området och gynnar en verksamhet som inte på något sätt svarar mot något behov i samhället. Helt klart går det på tvärs mot marknadsliberalismens principer som ju bl.a. innebär att staten bör förhålla sig neutral i förhållande till prisbildningen på marknaden. Avdraget får vidare den effekten att kostnaden för de aktuella tjänsterna blir olika beroende på kundens skatteförhållanden och om kunden förbrukat sitt avdrag det året eller inte. Priset på en och samma tjänst kan således bli helt olika beroende på om kunden tidigare under året haft omfattande ROT- och RUT-arbeten eller om kunden är singel eller sammanboende. Det blir också olika pris för samma arbete beroende på om kunden är en fysisk eller juridisk person, t.ex. en förening. Det är märkligt att partier som i andra sammanhang bekänner sig till marknadsliberalismens idéer inte bara accepterar utan driver på detta störande inslag på marknaden. Att Moderaterna och andra marknadsliberala partier vill lägga sig i marknaden på detta sätt och pytsa ut ett jättebidrag till denna speciella överklassbransch kan bara förklaras med en långt driven cynism och populism.

En annan nackdel är att de berörda företagen tvingas till krångliga utredningar av kundens skatteförhållanden och ansökningar till Skatteverket. I de fall då kunden lämnat felaktiga uppgifter om sitt RUT-utrymme kan krånglet bli omfattande. Avdraget frestar företagen till skattefusk genom att närliggande tjänster, som inte är skattesubventionerade, ändå redovisas som sådana.

Eftersom RUT-avdraget gjorts permanent av de borgerliga finns det en uppenbar risk att städföretagaren över tiden höjer priset tills det slår i taket. Kunden får ingen nytta av skattesubventionen utan det blir i stället företagaren som stoppar förtjänsten i egen ficka. Redan av detta skäl bör politikerna bestämma en tid när avdraget ska upphöra.

Enligt beräkningar i budgeten innebär avdraget ett skattebortfall på 1,3 miljarder kronor. Finansieringen av avdraget genom en krympt ekonomi på andra håll kan innebära att flera tusen människor som skulle behövas i den kommunala sektorn (t.ex. vård, skola, omsorg) i stället utför hushållsarbete i välbärgade hem.

Fördelningspolitiskt gynnar avdraget de inkomststarka grupperna i samhället som har råd att hålla sig med städhjälp och liknande hjälpredor. Lågavlönade, bidragsberoende och betalningssvaga personer använder inte detta avdrag, knappast heller de som faktiskt utför arbetet. Det är också svårt att se några större jämställdhetsvinster med RUT-avdraget. Att vissa personer får ett skattebidrag för att köpa hushållstjänster och därmed får det lättare att undvika hemarbete och göra karriär i stället förändrar inte den grundläggande fundamentala orättvisan mellan kvinnor och män, som bl.a. tar sig det uttrycket att kvinnorna i det här landet i alltför stor omfattning måste ta på sig ansvaret för hemmets och familjens skötsel."

SvD om RUT idag, Aftonbladet
Ann-Marie Lindgren om att RUT-debatten tillåts tränga undan alla andra behov och diskussioner
Bloggar: Krassman, Röda Berget, Ett hjärta rött, Kulturbloggen

Jag vill ha fler vårdplatser, inte mer skattesänkningar

Jag vill inte ha fler skattesänkningar. Jag vill ha mindre barngrupper i förskolan, fler vårdplatser på sjukhusen, fler lärare i skolan och en bättre kollektivtrafik.

24 000 jobb har försvunnit i offentlig sektor med den borgerliga regeringen. Fler lär det bli med regeringens aviserade skattesänkningar. Många fler. Det blir inte mer vård, inte mer personal i skolan, inte inte mindre barngrupper av det.

Och det är inte "undersköterskan" som fått mest skattesänkningar. Inte fattigpensionären heller. Enligt pengar.se24 tjänar höginkomsttagaren på nya skattesänkningar i alliansens valmanifest, precis som de gjort under de senaste fyra åren med skattesänkningarna som har varit. Det är inte den bild som moderaterna målat upp. Inte heller att den lilla skattesänkning som undersköterskan fått ätits upp av avgiftsökningar, bland annat till a-kassan.

S-buzz visar en graf som tydligt visar på skillnaderna i skattesänkningar mellan undersköterskan och läkaren. Det är Anders Borgs egna urval i en presentation han använt.

Om man vill ha en snabborientering i alliansens valmanfest rekommenderas "for dummies" versionen hos Alliansfrittt Sverige.

SvD: Brännpunkt om fler vårdplatser.

Bloggar: Stefans konspirationer, Högbergs tankar,

Och vad ingår i välfärdens kärna?

Många tror att mindre än hälften av utgifterna i kommuner och landsting går till vård och skola. Så är det inte: 90% är mer korrekt. Om man tror att det finns mycket pengar "över" som kan skäras bort utan att det märks i skolan och vården - ja då tror man fel. Om detta skriver Storstad och har också gjort en fin graf om utgiftsfördelningen.

Och vad menar moderaterna med sitt "välfärdens kärna"? Det låter som jag skrivit tidigare, väldigt begränsat.

Jag undrar om exempelvis följande verksamheter ingår i deras "välfärdskärna":
- assistenter till de som behöver stöd i skolan
- psykologer i skolhälsovården
- daglig verksamhet för demenssjuka
- distriktssköterskor
- logopedbehandling för barn med tal och språksvårigheter
- avgiftsfri mödrahälsovård
- avgiftsfri barnhälsovård
- rehabilitering för neurologiskt skadade
- förskola med pedagogiskt utbildade
- fritidsverksamhet
- komvux
- stöd för långvarigt psykiskt sjuka


blogg: Johan Westerholm, Röda Berget,

Bara sju länder har större minskning av sysselsättningsgraden än Sverige i EU

Nej, det är inte bara finanskrisen som orsakat den ökade arbetslösheten. Det är också regeringens politik. De valde att sänka skatter istället för att satsa på jobb och utbildning.

Sysselsättningen idag i Sverige och det senaste året har varit lägre än vad den varit någon gång sedan åtminstone 2001, som Bloggen "Storstad" visar med en graf (med säsongsrensade data).

"Storstad" har också visat att sysselsättningsgraden har minskat mer i Sverige mellan fjärde kvartalet 2006 och fjärde kvartalet 2009 än i EU i genomsnitt. Sverige minskade 1,9% och EU i genomsnitt 0,4%. Det har gått bättre med sysselsättningen för Belgien, Norge, Frankrike, Rumänien, Tjeckien, Nederländerna, Tyskland och Polen och 10 länder till.

Vid en omräkning mellan första kvartalet 2007 och 2010 var det en likadan skillnad í minskad sysselsättning.

För sju andra länder har det gått sämre än Sverige.
Vad säjer detta?
Det säjer att regeringen försöker mörka sanningen. Ivrigt understödd av borgerlig media.

Bloggar: S-buzz, Martin Moberg, johan Westerholm, Roger Jönsson,

Krönika Stefan Carlén om regeringens misslyckade jobbpolitik

Aftonbladet

Fortsatt hög arbetslöshet och vad händer med maxtaxan?

Hur länge ska denna regering skylla arbetslösheten på finanskrisen? Väldigt lite har hänt på ett år.

Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning från juli 2009 till juli 2010:
"I juli 2010 uppgick antalet arbetslösa i åldern 15-74 år till 415 000 personer, vilket inte är någon statistisk säkerställd förändring jämfört med juli 2009."

Vidare: "Det relativa arbetslöshetstalet, andelen arbetslösa av arbetskraften, var 8,0 procent i juli 2010. Bland männen var arbetslöshetstalet 8,0 procent och bland kvinnorna 8,1 procent. Det är inte några statistiskt säkerställda förändringar jämfört med juli 2009

Andelen arbetslösa i mer än 6 månader har ökat från 32,7 till 35,7%.

Andelen sysselsatta kvinnor ligger still, på låga 64,5 %. Om regeringens skattesänkarpolitik fortsätter så kommer det att bli ännu värre då jobb i offentlig sektor försvinner. 24 000 jobb har redan försvunnit under den här regeringens styre. Dessa siffror är rensade från från pensionsavgångar och övergång till annan sektor.

Idag presenteras den borgerliga regeringens valmanifest. Jag har en fråga: vad kommer de att göra med maxtaxan till förskolan? Regeringens skattesänkningar måste ju betalas. Ska det ske med avgifter ur barnfamiljernas fickor?
Uppdateringen: är andelen arbetslösa och ett förtydligande att jobben om offentlig sektor.
S-buzz
Martin Mobergs blogg
SvD
Alliansfritt Sverige

Medveten moderat skolpolitik och inget systemfel

Andel (%) av eleverna från grundskolan i Sollentuna som inte uppnådde målen i ett

eller flera ämnen 2002-2010

Andel elever i Sollentuna som inte är behöriga till gymnasieskolan 2002-2010.

Graferna ovan visar att andelen elever som inte nått målen har varit 20-25% under 8 år för att sjunka först 2010. Likaså har andelen obehöriga till gymnasiet legat mellan 6 till knappt 9% under samma period, för att sjunka till 5% 2010. Under en lång tid har det alltså varit en ganska stor andel elever som inte nått målen i en rik, moderatstyrd kommun.

Fredrik Reinfeldt i DN: "Vi har under lång tid haft en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige och den grundläggande förklaringen till det är brister i svenska utbildningssystemet."

Brister i "Systemet"? Hur är det med det egna ansvaret? I den moderata utbildningspolitiken, i alla fall i Sollentuna, som styrt kommunen i 30 år och inte kan skylla ifrån sig på någon annan, så får en av Sveriges rikaste kommuner följande rubrik i rapporten från Skolinspektionen (och jag har inte sett den på någon annan kommunrapport):

"Kunskapsresultaten behöver förbättras i Sollentunas skolor".

Vidare citat därifrån: "andelen elever som lämnar grundskolan med fullständiga betyg behöver öka. Mer än en tredjedel av alla elever i gymnasiet och nära häften av pojkarna har inte nått upp till betyget godkänt i samtliga kurser".

Komvux var närapå helt nedmonterat här för ett år sedan. Det skedde helt medvetet trots att 20% av eleverna gick ut ifrån grundskolan utan godkänt i ett eller flera ämnen och hade så gjort i minst 5 år.

Det moderata Sollentuna ligger nästan lägst i Sverige vad gäller andel behöriga lärare. Det är också en medveten politik. Och inget systemfel.

Mona Sahlin i Newsmill: Vi har inte råd med skattesänkningar på 100 miljarder.

Fritids i Sollentuna: Låg andel utbildade och barngrupper större än i landet

I Sollentuna har antalet barn per årsarbetare legat mellan 20-25 under perioden 2004-2010.
Variationerna är med säkerhet stora mellan olika grupper och skolor, men på det finns ingen statistik.

Andelen med pedagogisk högskoleutbildning är låg i Sollentuna liksom den är inom alla andra områden i skolan. Se här hur det ser ut i förskolan. Andelen är dessutom sjunkande.

Kombinationen låg personaltäthet och låg andel med rätt utbildning är ingen bra kombination, men enligt moderaterna i Sollentuna den vanliga modellen. Det är en medveten politik och ingen slump. Det är så man vill ha det, helt enkelt.

De rödgröna vill satsa på fritids, som SvD skrev igår. Uppdaterad: idag kom besked om förskolepolitiken

Veronica Palm bloggar om första dagen på fritids

Meeri Wasberg

Kvalitet före skattesänkningar i skolan

Vi hade skoldebatt i eftermiddag i Sollentuna, som Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund anordnat. Ett bra arrangemang med en duktig debattledare, intressant med många frågor och många deltagare. Jag satt i panelen för (S) tillsammans med gruppledarna från barn- och ungdomsnämnden.

Jag kunde redogöra för en del av de satsningar som de rödgröna vill göra för skolan:

- 12 miljarder till offentlig sektor inklusive skolan. Exakt hur mycket som ska till skolan är inte klart
- högre lärartäthet
- en fördelning av resurser som gör att de som har störst behov får mer, precis som Skolverket framhåller är viktigt. Det vill vi ha inskrivet i skollage
- en satsning på skollokaler med 400 miljoner till "skol-ROT"
- nationella kvalitetskrav

Ylva Johansson (S) presenterade idag S politik för för mer insyn i hur skattepengar används i skolan: en ny typ av offentlighetsprincip och meddelarfrihet ska gälla även för friskolor. Det ska vara transparent att skattepengar används till resurser i skolan, något som är viktigt för att hålla kvaliteten uppe på sikt.

Skattesänkningar på 100 miljarder som de borgerliga föreslår kommer att äventyra kvaliteten i skolan.
P1
Ylva Johanssons blogg, Viktor Tullgren om att insynen kan vara provocerande för vissa
s-buzz

Det saknas arbeten och skattesänkarpolitiken förvärrar

Häromdagen pratade jag med en kvinna i 40-årsåldern, som hade undersköterskeutbildning och lång yrkeserfarenhet i vården men inte fick jobb. 50 ansökningar, 3 svar och alla negativa. Det fanns helt enkelt inga jobb att få!


Det är inte så de framställer det, de borgerliga politikerna, eller hur? Att det helt enkelt saknas arbeten i den offentliga sektorn? 24.000 arbeten har redan försvunnit. Och det är inte för att de blivit privatiserade. I juli 2010 var t ex 17040 arbetslösa i Kommunals a-kassa enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Hur många till kommer att försvinna med Regeringen Reinfeldt och den samlade borgerlighetens aviserade skattesäkningar? Välfärdens "kärna" är ju det som ska värnas enligt Reinfeldt. Låter onekligen som något ganska begränsat. Så hur mycket av frukten ska bort så att bara kärnan är kvar?

I sitt handlingsprogram från 2007 säjer moderaterna t ex att det inte är rimligt att det svenska skattetrycket ligger på en betydligt högre nivå än i Europa.

Det råder ingen tvekan om att ytterligare skattesänkningar står för dörren om den moderatledda regeringen vinner valet. Exakt hur stora, hur mycket och var har vi inte fått besked om men ca 100 miljarder är aviserade.

Det kommer inte att göra det lättare för kvinnan jag mötte att få jobb framöver om den moderatledda regeringen vinner valet.

SR där Fredrik Reinfeldt försöker tillbakavisa konsekvenserna av skattesänkarpolitiken
Aftonbladet om SIFO-undersökningen som visar att svenskar inte vill ha sänkt skatt
DN om arbetets frukter

Vårt alternativ till skattesänkarpolitiken
Peter Andersson om att verklig moderat politik räcker för att avskräcka
Peter Johansson
Högbergs tankar

Om de utförsäkrade sjuka

Idag lördag demonstrerar Sjukupproret , ett nätverk som består av många som drabbats av den nya sjukförsäkringen och de som stödjer saken. På Mynttorget i Stockholm kl. 12.00 och i Sundsvall kl. 13.00. För att stödja detta initiativ handlar morgonens inlägg om de sjuka, och fd och nuvarande sjukskrivna.

Kort sammanfattning av den nuvarande moderatledda regeringens sjukförsäkringssystem och vad som hänt:

• Alla sjukskrivna omfattas av fasta tidsgränser, som oavsett de sjukas tillstånd, innebär prövning av sjukförsäkringen och till slut utförsäkring.
• De utförsäkrade är tvingade att skriva in sig på arbetsförmedlingen för att få någon ersättning.
• De som utförsäkrats har inte, i stort sett, gått tillbaka till arbetsmarknaden.

Det var mindre än tio procent av den grupp utförsäkrade, som passerat det inledande stadiet i Arbetsförmedlingens åtgärdsprogram, som antingen har arbete i någon form eller bedömdes
som möjliga att direkt ta arbete. Den stora majoriteten av dessa har någon form av subventionerat arbete, eller icke-subventionerat arbete av osäker varaktighet.

Av de 16887 personer som avslutat den så kallade arbetslivsintroduktionen på arbetsförmedlingen har knappt en femtedel av hela gruppen alltså avancerat så långt som
till ”arbetslivsinriktad rehabilitering". Resten är för sjuka eller under utredning.

Försäkringskassans PILA-projekt 2006-2008 uppvisade ungefär samma andel personer av långtidssjukskrivna som inte bedömdes ha arbetsförmåga kvar: 3/4.

Rehabilitering för återgång tillbaka till arbete för de som kan - javisst. Men varför ska 3/4 som är arbetsoförmögna tvingas in i ett stelbent system med fasta tidsgränser med hot om utebliven försörjning mitt under en svår sjukdomstid? Det kan förvärra den sjukes tillstånd och hela livssitaution.

Jag har tidigare skrivit om detta här och här här här

Ett hjärta rött om Norrtäljepolitikern som bytte parti från M till S pga sjukförsäkringsreglerna
Kalla Sverige - utredningar, fakta mm
Resurs
Tord Oscarsson om uppsägningar i Dalarna pga utförsäkringssystemet
Peter Andersson om vad valet handlar om
En granskning av moderaternas politik - s 8 om sjukförsäkringen

Ja tack, mer TUT

Överst Mariatorget, under St Eriksplan.

Nej, det är inte genomfört. Det finns många tomma tunnebanelokaler, utan service. I Zinkensdamm var en affärsinnehavara på rätt väg och tillhandahöll flera olika typer av tjänster: skomakeri, kemtvätt mm. Mer sånt. Den enda tunnelbana (tror jag) som verkligen har ett stort utbud i lokalerna är Östermalmstorg, något jag tänkte på i förra veckan helt ovetande om denna kampanj från socialdemokraterna i Stockholm . Även fler bankomater i tunnelbanan, gärna det. Inte undanskymt i ett mörkt hörn dock, det är nog inte så lyckat.

Här finns t o m uträkningar om hur mycket tid man kan spara med tjänster i T-banan.

DN skriver om bankomaterna.

Carin Jämtin

Ilija Batljan och Carin Jämtin på Newsmill om varför de vill ha bättre service för flerJ

Johanna Graf som åker blå linjen

Katrine Kielos i AFtonbladet

Ilija Batljan på webbTV på Dagens samhälle om hur han arbetar för att minska slöseriet av skattebetalarnas pengar

Kristina Persdotter

99% får sänkt eller oförändrad fastighetsskatt

Det går inte att skrämma väljare med att de rödgröna "återkommer" med fastighetsskatten. Det är i alla fall inte sant, eftersom 99% får sänkt fastighetsskatt. De rödgröna förslaget var bra tidigare men har blivit ännu bättre för landets villaägare, och även fritidshusägare.

Detta är de rödgröna förslagen:

• De som har de mest exklusiva villorna värda över cirka sex miljoner (dvs. etttaxeringsvärde om 4,5 miljoner eller mer) kommer att få höjd skatt.
• Begränsningsregeln utvidgas för att omfatta alla. Begränsningsregeln innebär att ingen ska betala mer än fyra procent av sin inkomst i fastighetsskatt (inkl kommunal avgift)¨
• Fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar sänks från 0,4 till 0,22 procent. Neutraliteten mellan olika boendeformer utreds och åtgärder vidtas .
• Uppskovsskatten och begränsningen för uppskov tas successivt bort, givet att detstatsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt

Blogg: Peter Andersson, Röda Berget,

SvD DN (noterar DN:s ordval, "justerar", ett neutralt ord som inte säjer vad det handlar om. Hade det varit det blå blocket så hade rubriken sett hela annorlunda ut, t ex "sänker"?)

Alliansens valmanifest försenat igen!

Högerns "ekokammares" ledarredationer är nu kartlagda av s-buzz, i en första version.
Men det är märkligt tyst på dessa ledare om den fråga som borde lyftas fram, nämligen att de borgerliga partierna inte har kommit med sitt valmanifest. Det skulle kommit ett manifest i början av augusti. Den allierade journalisten uppmärksammar detta, liksom Alliansfritt Sverige, som listar de främsta konfliktområdena. Datumet verkar ha flyttats. I Sydsvenskan står det att de lägger fram ett gemensamt valmanifest i slutet av augusti.

Den bild som prånglas ut i ekokammaren är att det rödgröna inte är överens om än det ena och än det andra.Till exempel Centern om de rödgröna och energipolitiken, SvD om försvarspolitiken. Däremot lyser artiklar om allianspartiernas oenighet med sin frånvaro.


Röda Berget bloggar,
Martin Moberg

Lokala moderaters kreativa laganvändning

Vad gör man om länsrätten beslutat att ett bygglov inte är giltigt, och stoppat bygget? Ja, man tar ett nytt bygglovsbeslut! Detta avser moderaterna att göra i Sollentuna i nästa vecka. På så sätt har man tänkt komma undan länsrättens dom. Beslutet gäller en ombyggnation av en kulturfastighet till skola: Rådan i Silverdal, en fastighet som ägs av Skanska och ska drivas av Futuraskolan AB.

Med anledning av denna kreativa laganvändning så erinrar jag mig några händelser under de gångna åren här i Sollentuna.

Moderaterna införde flexibel skolstart i Sollentuna trots att det inte var lagligt. Regeringen och Skolverket sade nej men Sollentuna kommun, som prövat det här i två år, fortsatte och trotsade lagen.


Moderaterna i Sollentuna införde också en egen variant av kommunalt vårdnadsbidrag som stoppades i länsrätten för att den var olaglig. Ordföranden i nämnden, Maria Stockhaus (M) sade till DN: "Det här är politik. Den som vill genomföra en stor förändring mot etablissemangets vilja måste göra så här". Tjänstemännen i kommunen frånsade sig sin beslutsrätt och lämnade ifrån sig delegationen till Maria Stockhaus. Från kommunen hade man tänkt anlita det så kallade "F-bolaget", men efter att DN upptäckt en hel del intressant information om detta företag så bytte man till en annan sorts "bulvan" bolag som föräldrarna skulle vara "anställda" åt, för att inte få bidrag direkt från kommunen. Detta gjordes för att undvika gällande lagstiftning, nämligen förbud för kommuner att dela ut vårdnadsbidrag. I en debatt i kommunfullmäktige menade Torbjörn Rosdahl (M), kommunstyrelsens ordförande att moderaterna alltid har utmanat dumma lagar och regler. Hur stort är utrymmet för medborgarna att utmana dumma lagar och regler? Eller för eleverna i skolan? Är det en rätt som bara är förbehållet moderata politiker?

2008 sålde kommunens borgerliga majoritet Norrvikens och Stallets skolor till enskilda utförare som hade bildat friskolor, en så kallad avknoppning. Detta var efter att gymnasieskolan Tibble i Täby sålts och avknoppning mer eller mindre blivit olagligt. Det var mycket tveksamt om besluten om skolorna i Sollentuna skulle hålla för en prövning. Besluten blev också överklagade och de beslut som gällde betalningsvillkoren visade sig strida mot kommunallagen "eftersom de på ett otillåtet sätt kan anses gynna köparen". I betalningsvillkoren ingick att kommunen lånade ut pengar till köparen, dvs. agerade bank. Se Wanngård beskriva detta här.

Nu, i augusti 2010, är det alltså dags igen. Ett friskolebolag har bråttom – deras tillstånd att starta gäller bara om skolan startar nu i höst. Skanska vill hyra ut byggnaden. Det är dock starka protester från de boende, bland annat på grund av trafiken och en detaljplan som utlovat att transporter inte skulle ledas in i området. För tydlighetens skull: detta är en friskola som hyr lokal av en privat ägare, Skanska, på Skanskas mark. Kommunen har inte ett dugg med driften av skolan att göra. Då sammankallar moderaterna till ett nytt möte med miljö- och byggnadsnämnden för att besluta om ett nytt bygglov. Kommunens jurister är inkopplade. Allt i syfte att ”skolan ska komma igång”. Brådskan beror inte på Sollentuna kommuns behov av skolor, då alla barn i kommunen hade valt och fått skolplats vid sommarlovets början.

Varför anstränger sig moderaterna så för att få detta i hamn att man är beredd att kringgå länsrättens beslut? Vilka intressen har moderaterna av att denna affär går i lås?

Jag har tidigare skrivit om detta i flera inlägg här, här och här om lokalen, transporterna och säkerheten.

Ok med tunnelbanetjänster

Medan jag först jobbade och sen var ute och knackade dörr ikväll så har det tydligen pågått någon sorts turbulens runt de "butlerliknande tjänsterna" som Ilija Batljan och Carin Jämtin föreslagit i DN för att man ska tjäna tid på att resa kollektivt. Enligt Sjölander så har moderaterna svängt under dagen från att ta avstånd till att detta i princip redan är genomfört.

Kommentarerna på DN-artikeln måste vara rekordmånga. Så blir det när man säjer något oväntat. Men förslaget är ärligt talat inte speciellt kontroversiellt, möjligen för liknelsen med butlern.

Thomas Ardenfors (M) kandidat i Sollentuna tror inte att det var lätt att vara valarbetare idag för en socialdemokrat men det var det visst. Har pratat med ca 30 trevliga människor och fem av dessa var personer från 19-85 års ålder, som berättade sådant jag inte glömmer om hur de ser på Sverige och politiken. Om försvaret, historien, integration, ideologi och ledarskap.

I skymundan har Ylva Johansson diskuterat skolpolitik med Jan Björklund i P1. Intressant debatt där Ylva sade att (S) vill ha:

• Fler lärare
  Högre ambitionsnivå för alla elever, resurser efter behov
• Skola utan återvändsgränder

Brink
Kulturbloggen

Mona Sahlin - vill bygga möjligheternas land med oss

Detta är ett gästblogginlägg från Swapna Sharma, partikamrat här i Sollentuna. Hon skrev det ursprungligen till vår interna S-tidning , men jag bad att även få publicera det här på bloggen.

"Vi ska vinna valet 19 september, och då kommer Sveriges att få sin första kvinnliga statsminister.

När jag var ett barn så läste jag en gång en fras på sanskrit: »yatra nariyas poojayte ramanyte tatra devta« som på svenska betyder »där man respekterar kvinnor, där välsignar gudarna«. Ibland när jag hör grundlös kritik mot vår partiledare Mona Sahlin undrar jag ifall indiska filosofer kunde komma på en så pass bra livsfilosofi för över 1.000 år sen, hur kan det då vara så svårt för oss att acceptera en kvinnlig ledare i dagens moderna Sverige? Vi har länge pratat om jämställdhet; om mäns och kvinnors lika värde och nu får vi chansen att stå upp för våra ord.
Vill vi ha en ledare som går rakt fram och gör som den vill och bara förväntar sig att vi kommer acceptera det och säga »Yes, Sir!«? — Nej, mina vänner, i moderna Sverige vill vi ha en ledare som är duktig, kunnig och med ödmjukhet vill lyssna på oss och vill skapa rikare liv åt oss alla — tillsammans med oss.

När man står inför ett val vill man självklart göra allt man kan för att vinna. Men visst blir vi stolta när vi hör Mona säga »Aldrig någon gång, aldrig någonstans, aldrig någonsin tänker vi samarbeta med eller göra oss aktivt eller passivt beroende av Sverigedemokraterna«. Sättet man vinner på och metoden man använder är minst lika viktiga som själva vinsten och det är i sådana här situationer det är viktigt att hålla fast vid sina ideologier. Vår partiledare vet att vi har en politik som vill »bygga ett samhälle där vi öppnar våra dörrar för varandra och inte stänger de för de andra«. Hon vet att med så hög moral i vår politik behöver man inte göra kompromisser med främlingsfientliga element. Det är här hon visar vilken stark person hon är, och vilket slags statsminister hon kommer att bli.

Vår politiska vision är att göra Sverige till Möjligheternas land för alla. Och där mina vänner, behövs vi alla som budbärare för vår ideologi. Det är vi som måste samtala med andra om vår vision; varje samtal kommer att spela roll och varje rad som vi skriver i media har kraft att förändra en åsikt. Varje dörr vi knackar på, eller varje telefonsamtal vi ringer, kan gömma en röst som vi behöver för att vinna valet.

Mina vänner, lyssna på Mona när hon säger »Jag blir starkare tillsammans med er.Det är tillsammans vi blir starka«. Kom fram och gör henne stark för hon vill bygga Möjligheternas land tillsammans — alla generationer, i samarbete och solidaritet".

Lyssna på Monas tal i Tantolunden på söndag.

SvD om segrarnas historia

högbergs tankar om historien som vi bär med oss

Peter Andersson om ett viktig vägval
s-buzz om vägval

Vi kan inte vänta - på att ge unga utbildning och jobb (S)

Vårt mål är att minska ungdomsarbetslösheten.

DN Aftonbladet med affischer.

Grattis till gratisreklamen

Det är dyrt med reklam. Bättre om man får den på ledarplats och i en 3-4 artiklar i en tidning, kamouflerade till nyheter, som i dagens Svenska Dagbladet. Om detta skriver Peter Andersson och han har naturligtvis rätt.

Då man kan dra uppmärksamheten från sin egen misslyckade jobbpolitik (läs moderaternas) eftersom arbetslösheten är fortsatt hög - 9,5% - och ungdomsarbetslösheten 30% inklusive heltidsstuderande. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är galopperande i många kommuner och har ökat i 80% av kommunerna. Utanförskapet ökar alltså.

Moderaterna och alliansen för en bakåtsträvande miljöpolitik och fixar inte kvalitet i vård, omsorg och förskola. När det gäller skolan så är det inte moderat skolpolitik som fixar resultaten i de välbärgade kommunerna utan föräldrars utbildningsbakgrund och de goda socioekonomiska förutsättningarna.

Krassman
uppdaterad: http://www.s-buzz.se/2010/08/hogerns-ekokammare-kartlagd.html
och här artikeln i ETC om högerns resurser, lobbyorganisationer och samverkande mediakanaler

Vi har inte tid att minnas - Hanne-Vibeke Holst på kulturhusets tak

Lyssnade ikväll på Hanne-Vibeke Holst, författare från Danmark. Hon har skrivit Kronprinsessan, Drottningsoffret m.fl böcker på temat kön, makt och politik. Nu är hon aktuell med manus till en teaterpjäs om journalisten Anna Politkovskaja som mördades 2006 utanför sitt hem i Moskva.

Tyvärr hörde jag inte så bra inledningsvis när hon berättade om Anna Politkovskaja och sin nya pjäs, men jag hörde att hon sade att kvinnor ofta blir förvånade över hur nära makt och våld hänger samman. Och att Anna Politkovskaja såg sig som en historisk person. Sen pratade hon om minnets betydelse - partiledaren i Drottningoffret har ju alzheimer - och den kollektiva glömskan mellan generationer om vad som hänt tidigare, t ex i Tjetjenien. Och att vi lever fortare och glömmer mer. "Vi har inte tid att minnas".

Själv såg hon sig som "wanna be idealist". Hon hade inte gjort något som kostat något eller riskerat något som en "riktig" idealist. Hon tog upp frågan om varför vissa blir idealister? Om det rättvisepatos och den insikt som vissa har och de krafter som då driver en och blir så starka att man inte kan träda tillbaka.

Hanne Vibeke på Kulturfestivalen, kulturhuset
Tidigare artikel i Aftonbladet

Det finns en rödgrön småföretagarpolitik

I höstas satt Stig Malm bredvid mig på S-kongressen. Han förvånade alla genom att gå upp i talarstolen och plädera för småföretagare och sjuklönekostnader. Och han fick kongressen med sig. Häromdagen presenterade de rödgröna sin politik för småföretagare, och där är detta med!

Arbetsgivaravgiften ska sänkas. Det ger ett företag med 2-3 anställda sänkta kostnader med omkring 50 000 kronor enligt de rödgröna. De borgerliga höjde den när de tillträdde.

En extra utdelning från Vattenfall ska användas för nytt riskkapital.

Men hur är det med mikrokrediter? Jag fick ett brev från SOS-barnbyar i Benin häromdagen med en berättelse om hur mikrokrediter fått en änka att vidareutveckla sitt lilla företag och köpa egen mark för odling av produkter till försäljning vilket gjorde henne mindre beroende av leverantörer, och företaget gick därmed bra. Det gjorde att barnen slapp jobba och kunde gå i skolan istället. Jag tror att mikrokrediter är en bra modell som komplement.

En helt annan liten fråga i sammanhanget. När förortscentrum sålts till fastighetsförvaltarjättar som Boultbee, som chockhöjt hyrorna, slås många mindre företag ut. Detta har bland annat hänt i Rinkeby. Om detta bloggar Stockholmsvänstern. Dessutom orsakar alltför höga hyror en likriktning i utbudet, bara kedjor finns kvar och alla centrum blir likadana.

Aftonbladet
Rapporten om att simulera småföretagande
Bloggar: Röda Berget om att moderaterna hatar småföretagare, Kulturbloggen om sociala villkor, Peter Andersson om arbetsmarknad, Grön och born global om gröna småföretagare,

Svenskt Näringsliv spår elpriser

Så var det dags igen för lobbyorganisationen Svenskt Näringsliv att få presentera en hemvinklad rapport i SvD. Denna gång ifrån Econ Pöyry. Om vi börjar med Pöyry, så är det ett dotterbolag till Pöyry Plc . Pöyry Plc. "has offices in 45 countries around the globe within the fields of Forest Industry, Energy and Infrastructure & Environment". Inte ett direkt fristående utredningsbolag alltså.

Sedan träffar Lena Sommestad huvudet på spiken när hon skriver att "När Sunér-Fleming och Fölster presenterar dessa scenarier nämns överhuvudtaget inte den mest avgörande frågan för att hålla elpriserna nere och växthusgasutsläppen låga: lägre elförbrukning och effektivare elanvändning såväl i slutanvändning som i systemperspektiv". Hon skriver också om det absolut orimliga i att lägga prognoser 20 år fram i tiden. Har de en kristallkula?

Det är alltid så med Svenskt Näringslivs rapporter att man undrar vilka fakta de har utelämnat. Ett exempel i sjukskrivningsfrågan var i en tabell när de hade med 1996, utelämnade ett antal år och sedan tog med de år på 2000-talet som var relevanta för deras syfte - se "Stardust" blogg.

Här är överenskommelsen för de rödgrönas energipolitik.
Emil Broberg om rappakalja, the climate scam,

En politik för fler bostäder i Stockholm

Det är faktiskt ingen naturlag att det ska behöva vara en extrem brist på bostäder för unga i Stockholm. Det går att påverka, med politik.

Därför vill vi bygga 50.000 nya bostäder fram till år 2014 i Stockholm.

Vi har ett särskilt fokus på bostäder för unga och studenter, många ettor och tvåor och studentbostäder. Sammanlagt 14.ooo bostäder för unga.

Den långvariga bostadsbristen har bidragit till de kraftigt ökade marknadspriserna på
bostäder (se figuren ovan). Stockholm har byggt mindre än andra huvudstäder i Norden. Minst bygger rika norrortskommuner. Det är också politik.

HBT-sossen Martin Moberg Röda Berget
DN SvD

Ungas rätt till arbete

Svenskt Näringslivs Stefan Följster, SSU:s ordförande Jytte Guteland inför debatt

om ungdomsarbetslösheten i Almedalen i år

Arbetslösheten avgör valet tror Göran Persson. Det blir maktskifte. SCB:s senaste arbetslöshetsstatistik visar att den fortfarande ligger på 9,5 %. Arbetslösheten för unga är fortsatt hög och ligger på ca 30% om man inkluderar de heltidsstuderande.

Socialdemokraterna och de rödgröna vill öka antalet utbildnings- och praktikplatser riktade direkt till unga med 20 000. Alla ska ha flera chanser att lyckas i skolan, det är grundläggande.

Arbetslösa unga ska få stöd från första dagen utan arbete

Vi tar barnfattigdomen på allvar. Andelen som inte kan leva på sina inkomster ökar. Det drabbar barnen mest. Arbete är utgångspunkten, med en rätt till heltid - men sjuka inte straffas med utförsäkring och arbetslösa med alltför låg a-kassa, som var denna regerings högsta prioritet.

Sommarjobb till alla unga har socialdemokriskt styrda kommuner fixat: se Nynäshamn och Botkyrka, t ex. Ungas måste få tjäna egna pengar. Hur har det gått i sommar med sommarjobben?

Vilka fler insatser behövs för att fler unga ska få arbete?

Se fler förslag här från S och här Rödgrön politik: "Ge alla unga en chans".

Bodströmsamhället Boströmsamhället 2

Konkreta förslag för bättre barnsjukvård i Stockholm

Konkreta förslag för en bättre barnsjukvård i Stockholm från socialdemokraterna:

100 miljoner till barnens vårdgaranti. Kvalitet i all typ av vård, bättre tillgänglighet

Jourläkarbilar för barnfamiljer

Ökad kvalitet inom habilitering för kroniskt sjuka barn och barn med funktionshinder

Maxtaxa för medföljande förälder om barnet är inlagt på sjukhus

Barnkompetens på närsjukhus. Närsjukhusen ska ha en stark barnprofil.

Fler specialister i närsjukvården.

Utveckla närakuten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus

Avgiftsfri barnsjukvård

Fler förslag och hela rapporten här: Vi kan inte vänta på att varenda unge i Stockholm
får den bästa vården

Socialdemokraterna stockholm om förslaget

Ilija om satsningen på barnsjukvård och personalpolitik

Stockholmstidningen Svd

Olof Palme därför är jag demokratisk socialist

"Problemet är bara att många har varit så sjuka att de inte har kunna delta i några aktiviteter alls enligt utvärderingen"

Vad hände med de sjukskrivna som skrevs in på Arbetsförmedlingen efter att de utförsäkrats?

I rapporten från Arbetsförmedlingen framgår att 7 307 (32%) av de som hamnade där redan var i en handlingsplan med Arbetsförmedlingen. Endast 1,9 % har fått ett vanligt arbete.

I Ekot idag berättas om två fall där de anhöriga anser att brevet från Försäkringskassan gjorde att de sjukskrivna tog sitt liv, därför att det var beskedet om att de inte fick fortsatt sjukskrivning som knäckte dom.

I Dagens Eko fanns också en debatt med överläkare och psykiater Agneta Gryparis och Gunnar Axén. Gryparis ansåg att flera psykiskt sjuka patienter har försämrats kraftigt, blivit självmordsbenägna och tvingats skriva in i sluten psykiatrisk vård. Hon sade att "Det finns inte den förståelsen att sköra patienter inte kan delta i rehabiliteringsåtgärderna." Axén påstod som svar inte mindre än tre gånger (det var hans ena argument) att sjukskrivningen i sig orsakat den psykiska ohälsan. Som genom ett trollslag skulle framtiden utvisa att sjukskrivningarna varit orsaken till psykiska sjukdomar och patienterna skulle inte längre vara sjukskrivna (hans andra argument).

Man häpnar.

I rapporten från Arbetsförmedlingen kan man läsa följande:
"Majoriteten anser att deras förutsättningar för att söka arbete ej förändrats i och med att de deltagit i programmet." (även om det var ett stort bortfall i svaren)

"Som ett av exemplen visar har Arbetsförmedlingen inte kunna tillhandahålla insatser utifrån vars och ens behov. Delvis beror det på att deltagarna vid tidpunkten för när deras rätt till ersättning från sjukförsäkringen tar slut är sjuka och därför har en instabil situation. Som tidigare nämnts har en del av deltagarna haft en omfattande och instabil ohälsosituation att de knappt har kunnat delta i aktiviteter."

"De tvingas lämna aktivitetsstödet som försörjningskälla utan att de vet huruvida de kommer att få ersättning från sjukförsäkringen."

"Några personer har fått avslag på sin ansökan, även för dem varierar handläggningstiden hos Försäkringskassan. De återkommer till Arbetsförmedlingen och i flertalet ärenden har anvisning till nytt program gjorts. I dessa situationer har Arbetsförmedlingen inte kunnat anvisa program retroaktivt. Konsekvensen blir att de får ett reellt glapp i sin försörjning. I några fall har Arbetsförmedlingen bedömt att de har en så pass komplex medicinsk situation att det inte kan tillgodogöra sig arbetsrelaterade insatser i något arbetsmarknadspolitiskt program. De har då ej kunnat få fortsatt försörjning via aktivitetsstöd."

"Problemet är bara att många har varit så sjuka att de inte har kunna delta i några aktiviteter alls enligt utvärderingen"

"Arbetsförmedlingen kritiserar också att det i dag inte går att få förnyad sjukersättning så länge någon ingår i en arbetsmarknadsåtgärd. Det borde gå att söka parallellt. Nu skapar oron med detta moment 22 extra belastning på arbetsförmedlarna".

Vi måste ha en ny sjukförsäkring. Det förslag som finns nu är slarvigt framtaget, ett hafsverk med stora brister. Det perfekta systemet finns inte men det system vi har nu är omänskligt. Rehabilitering och återanpassning till arbetslivet kan fortgå utan att man blir av med ersättningen.
Bloggar: Martin Moberg Ulrika Falk, PO Wågström,
Expressen

Fuskrapport från M

Om försvarsminister Sten Tolgfors (M) och Per Schlingmans utspel igår - det är inte en siffra rätt, som alliansfritt Sverige skriver. DN skriver idag att "Men för väljarna är det olyckligt när debatten förvandlas till ett bollande med siffror som är svåra att verifiera". Ja, det är sant. Och nej, siffrorna går inte heller att verifiera, de är helt uppåt väggarna.

Uppfattningen om de höjda kostnaderna bygger på kilometerskatt för fordon samt höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar (att de rödgröna vill ha värnpliktiga och inte anställda glöms bort), något man bad Riksdagens Utredningstjänst (RUT) att titta på för en dryg månad sedan (Dnr 2010:954).

RUT konstaterade att:
”Det kan också vara viktigt att påpeka att om Riksdagen beslutar att höja koldioxidskatten, införa kilometerskatt och förändra arbetsgivaravgifterna och detta leder till ökade kostnader för myndigheterna finns det en motsvarande intäktspost i statsbudgeten som alltså kan användas för att kompensera myndigheterna.”

Smålandsposten Socialdemokraternas hemsida där Urban Ahlin (S) kommenterar,
Bloggar: , Mitt i Steget, Mitt i Steget2, Peter Andersson,

Ett land med möjligheter

Hon plockar skräp på en badstrand i Landskrona. Han delar ut enkäter i Piteå. En grupp äldre åker på utflykt i Göteborgs skärgård. De åker skateboard i samma lokal som boulspelarna. Vad visar filmerna egentligen? De visar människor som vill något och som gör något – men också människor som fått en möjlighet. En extra knuff som gjorde det man ville möjligt. Hon som plockar skräp i Landskrona verkar vara född entreprenör men har ännu inte fått någon att nappa på hennes idéer om en badanläggning på stranden. De unga i Piteå har fått sommarjobb. De äldre åker gratis i Göteborgs kollektivtrafik. Skateboardåkarna och boulespelarna har en lokal med banor.

Jag vill ha ett land med möjligheter, inte med ökade klyftor. Vill du?

S-buzz Martin Moberg
Möjligheternas land - med konkreta exempel och praktiska förslag