Vad är ett skolbibliotek?

2013-05-18
Vad är ett skolbibliotek? Skollagen ställer krav på skolbibliotek utan att närmare definiera detta begrepps innehåll. Men det går att ha hög ambitionsnivå och se den viktiga kopplingen till läsundervisning. I en mycket belysande rapport av Skolinspektionen beskrivs hur det kan se ut när man inte har det - några osorterade böcker i en hylla i korridoren (eller ännu värre, sorterade i "kill- och tjejböcker"), ingen lugn läsmiljö, inga digitala resurser, ingen bibliotekspersonal eller personer som handleder och stödjer lärare och elever. Det visade sig ha en nära koppling till låg ambitionsnivå på läsundervisningen som helhet. Eleverna upplevde detta tydligt och saknade böcker och personal. Inget i miljön uppmuntrade till läsning. Varför är folk förvånade över att läsningen minskar om det ser ut på det sättet i vissa av våra grundskolor??

Det talas mycket om att studenter på högskole- och universitet inte klarar att läsa och förstå texter eller ens instruktioner. Se exempelvis här - en insändare från historiker, eller här. Jag skulle vilja säja att om politiker tillåter att grundskolor fortsätter att ha en låg ambitionsnivå när det gäller läsning och tillgång till olika resurser med litteratur och inte har personal som stödjer eleverna i informationssökning och informationsbearbetning, så kommer detta bara att bli värre. Man måste ha en modern syn på vad skolbibliotek är men det innebär inte att eleverna inte ska ha ordnade resurser av litteratur och tillgång till tjänster som stödjer dem i deras läsande.

Här finns på Skolverkets hemsida sammanställning av dokument runt skolbibliotek.
Det här tittar Skolinspektionen på vid granskning av skolbibliotek.
SULF om studenters förmåga.

Plats eller väg ska uppkallas efter Erland Cullberg!

20130516

Vår motion, på initiativ av en kommuninnevånare, om att uppkalla en väg eller plats efter Erland Cullberg kommer att bifallas! Han bodde och ställde ut i Sollentuna och var absolut en Sollentunaprofil. Jag hoppas nu att detta inte dras i långbänk efter beslut i kommunfullmäktige och att majoriteten den här gången kommer ihåg vilka som lade förslaget...

Joakim Jonsson blogg, Socialdemokraterna Sollentuna Mitt i Sollentuna

Friskolor måste ta ansvar för att elevers skolgång fullföljs

20130515
Friskolor läggs nu ned på löpande band. Kloka synpunkter gavs av elevkårsordföranden på Norra Latin på kvällens Aktuellt. T ex att friskolor som lägger ned självklart ska ha krav på sig att lämna ifrån sig utbildningsdokument.

Att friskolor läggs ned så att elever inte kan fullfölja sin utbildning är oacceptabelt. Den enskilda friskolan borde ha ansvar för att utbildningen ska kunna slutföras för de elever de antagit. Det är  oansvarigt att lämpa över elevers skolgång på kommunen. Där måste det bli en lagändring.

SvT, HD, Svt2 Johan Bauer Uddevalla, SvT Johan Bauer Umeå, SR Norrköping praktiska, Jnytt

Bristande socioekonomisk ersättning ledde till stora underskott för skola

Skolor måste få mer likvärdiga förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Skolpeng och andra fördelningssystem måste ha en socioekonomisk prägel men även andra faktorer kan vara viktiga som exempelvis geografiskt läge. Frågan är hur stor den socioekonomiska ersättningen bör vara - någon ynka procent som funnits i Sollentuna är alldeles för lite. Det har visat sig bland annat genom storleken på den så kallade "bufferten" som varje skola ska ha. Medan en skola i Sollentuna har en buffert på 10 miljoner (Helenelundsskolan) har  Utbildning Rotebro i samma kommun en minusbuffert på 10 miljoner ackumulerat. Detta faktum användes som argument av den moderatledda majoriteten för att lägga ned en av skolorna i Utbildning Rotebro (Trollholmen). Med en socioekonomisk fördelning hade aldrig denna stora skillnad uppstått. Skolan hade förmodligen kunnat vara kvar.

Eriksbergsskolans placering - nytt förslag räddar Näckan?

20130411
På Kommunstyrelsens möte igår så lade den (M)-ledda majoriteten fram ett nytt alliansförslag på Eriksbergsskolans placering: Helenelunds centrum. Ett nytt affärscentrum skapas på en kil mellan järnvägen och E4an närmare Kista. Vi har länge föreslagit att man inte ska bygga en skola i Näckan, men på frågan om den pågående planprocessen skulle avbrytas där blev svaret från Douglas Lithborn (M) nej. Givetvis vill vi avbryta processen. Det har tagit fem år från det att Barn- och ungdomsnämnden framförde behovet av en ny skola fram till detta beslut. Det är problem att hitta mark eftersom den borgerliga majoriteten sett till att markförsäljning i Sollentuna prioriterats framför reservering av mark för långsiktiga behov av bostäder och verksamhetslokaler m.m. I stort sett finns det mycket positivt med förslaget, även för Helenelunds centrum som är i skriande behov av upprustning. Men vi ska titta närmare på detta fram till Kommunfullmäktige. När ett ärende tråcklas ihop i sista minuten och inte presenteras varken för invånare, berörda eller opposition före beslut eller belyses ur viktiga aspekter så finns det risk för att viktiga frågor tappas bort i hanteringen. Närservice t ex, hur tillgodoser man det? Är miljön tillräckligt bra för en skolgård? Att skolan ligger mitt i ett bostadsområde, vad innebär det (jämför Turebergsskolan). Osv. 

Jag undrar om Näckangruppen är glada?
Blogg: Joakim Jonsson bloggar också om Näckan.

Familjepolitik och föräldraförsäkring

Apropå tredelad föräldraförsäkring och familjepolitikens betydelse som diskuterades på s-kongressen -  jag läser siffrorna över uttag av föräldradagar i Jordemodern i flera utmärkta artiklar av forskare på SUDA Stockholms Universitet. 283,5 föräldradagar tas ut i genomsnitt av mammor och 56,3 dagar av pappor. Det framgår också att den första och andra reserverade månaden för respektive förälder hade direkt effekt, vilket man inte kan säja om den  krångliga jämställdhetsbonusen (skattereduktion). Annat av intresse för barnafödandet är givetvis ekonomiskt trygghet, särskilt för mammorna eftersom de tar ut flest dagar. Arbetslöshet minskar barnafödandet eftersom föräldrapenningen bygger på inkomst. Därför föder studenter inte många barn eftersom många yngre studenter inte får någon föräldrapenning. Eftersom studierna kommer senare i livet bidrar det till att föräldraskapet också förskjuts. Finanskrisen i början av 90-talet gjorde att barnafödandet sjönk som en sten. Men nu har vi riktigt bra fruktsamhetstal, det ligger runt 2,0. Betydligt bättre än i Tyskland, Polen och Ungern.

Något att tänka på inför kommande familjepolitiska satsningar är att få fler pappor att ta ut förädrapenning över huvud taget. Omkring en fjärdedel av alla pappor tar fortfarande inte ut någon föräldrapenning. Och nej, det är inte pappor i karriären utan dessa pappor har en svag koppling till arbetsmarknaden och lägre utbildning. Den första reserverade pappamånaden fick en positiv effekt på detta. Således är fler reserverade månader ett bra förslag.

Blogg: Lena Sommestad
DN

Fler obehöriga i skolan - regeringen felsatsar

Det blir bara fler och fler som är obehöriga att söka till gymnasiet och obehöriga från gymnasiet. Så varför satsar regeringen bara på praktikplatser och yrkesvux? Så här ser det ut:  Från 2006 har andelen obehöriga att söka nationella gymnasieprogram ökat från 10,6 till 11,8. Sedan ändrades behörighetskraven och det blev ett skutt upp till 12,4% obehöriga 2012.

Dessutom är många faktiskt obehöriga att söka till yrkesvux. En tredjedel av kommunerna svarar i en enkät att man inte kan tillgodose individernas efterfrågan på yrkesvux för att de är obehöriga sökande. Och det är fortfarande flest unga som söker yrkesvux. Vad ska regeringen göra med de som inte har behörighet till yrkesvux? Ska de gå praktik, och sedan för evigt vara förpassad till den allt växande gruppen som saknar gymnasiebehörighet?

Om man ändå kommer in på komvux, vilket är svårt, för platserna är få, så är betygsutvecklingen där förskräckande. Den har sett likadan ut under de senaste sju åren: andelen kursdeltagare med IG eller G har ökat medan andelen kursdeltagare med de högre betygen, VG och MVG har minskat.  Varför saknar Skolverkets rapport helt en analys av vad denna betygsutveckling beror på? 

 

Och samtidigt minskar regeringen antalet högskoleplatser med 18000! Vi är kort sagt på väg att bli en nation med lägre kunskapsnivå hos unga på alla nivåer. Och det leder inte till fler jobb eller färre arbetslösa.

 

DI Expressen Aftonbladet

Martin Mobergs blogg

Interpellationsdebatt i riksdagen om arbetslösheten